Vilken otrolig tur att mellandagarna finns. När Julen och årets slut börjar närma sig får jag alltid en smått panikartad känsla – ”nej, nej, inte ett år till, jag har ju inte hunnit någonting”! Sedan kommer mellandagar med tid för tankar. Hjärnan lugnar ner sig och så kommer jag plötsligt ihåg:
Under 2005 lade vi på Agronomics mycket tid på djupare analyser och att knacka kod.
- Om man rensar bort allt annat än marknadens mekanismer (dvs medlemsnytta, en för stor kostnadskostym etc) vad bör då de svenska spannmålspriserna vara? Vi började årets spannmålssäsong med att göra en noggrann analys av den svenska spannmålens konkurrensläge på den internationella marknaden och sedan lanserade vi ≈Agronomics svenska spannmålspriser, fiktiva priser baserade på utländska prisnoteringar. Priserna är ett led i vår strävan att få bidra till ett konkurrensmässigt svenskt lantbruk. Vi hoppas att de ska avdramatisera prissättningen av spannmål i Sverige, bidra till att man kan sätta ett pris på spannmål även om marknadsledaren ännu inte gjort det och göra det enklare, både för lantbrukare och handelsled, att hantera prisrörelserna.
- Men gårdspriset då? I vår strävan att visa våra kunder hur deras råvarupris låg till konkurrensmässigt blev vi otydliga. När affären görs, i själva handelsögonblicket, konkurrerar den svenska lantbrukaren inte med en utländsk lantbrukare utan med handelsledet på vissa orter i Europa. De priserna publicerar vi på Agronomics men hemma på gårdarna satt kunderna och kände inte riktigt igen sig. Så vi byggde en Fraktsnurra. Vi matar den med ≈Agronomics svenska spannmålspriser och Jordbruksverkets frakttaxa. Sedan ger vi kunderna möjligheten att leka med siffrorna och räkna av frakten hem till den egna gården.
- Det är först när man ”gör” som man riktigt ”förstår”. Allt fler pratar om terminshandel men det är fortfarande magert med mäklare som kan göra själva avslutet åt den som är intresserad. Resultatet blir att processen, att praktiskt förstå hur man säkrar ett framtida pris, blir onödigt lång. Vi tror att vi kan förkorta processen genom att göra det möjligt för kunderna att göra affärerna, fast på ”låtsas”. Kunderna ”gör terminsaffärer” på Agronomics. När vi uppdaterar terminspriserna så uppdateras också värdet på kundernas ”affärer”. När man ser värdeförändringen som baserar sig på ett eget beslut blir det lättare att se nyttan med affären och tröskeln för att göra det ”på riktigt” blir lägre. På Agronomics ska det vara billigare att ”lära av sina misstag”. Antigen går affären back, då var det ju tur att man inte gjorde den på riktigt, eller så går den med vinst och man får en bekräftelse på att man tänkte rätt – kanske blir det då lättare att göra det rätt när man gör det på riktigt.
- Livsmedelsproducent eller drivmedelsproducent? Vi byggde vidare med utgångspunkt från vår övertygelse att framtidens lantbrukare kommer att vara både och. Etanolpriserna fick sällskap av raps- och sojaoljan samt tysk biodiesel och vi påbörjade vår kontinuerliga nyhetsbevakning av området bioenergi.
En av årets absoluta höjdpunkter stod vi inte för själva. Eller rättare sagt vi gjorde bara precis likadant som vi gjort under de senaste två åren, skrev artiklar om spannmål som går ut ur eller kommer in i svenska hamnar. Importen och exporten av spannmål är viktiga marknadssignaler. För första gången fick vi kommentarer på det vi skrivit från handelsledet. NordMills tog initiativet och Lantmännen höll med. Nu är vi överens om att nästa gång vi hittar båtar som vi tror hör till dessa två så är det bara att ringa för en kommentar till dessa spannmålsaffärer. Och?…. naturligaste sak i världen kanske du tänker nu. Men för mig, som startade Agronomics år 2000 och först i Nyårsbrevet två år senare fick skriva: ”År 2002 fick det svenska jordbruket äntligen marknadsrelaterade prisnoteringar och Agronomics fick skriftligt tillstånd att publicera dom!” är det här en jättegrej. En positiv inställning från handelsledet att kommentera det Agronomics publicerar – Vilken grej!!
Plötsligt känns min dröm, ”Agronomics – En naturlig del av ett konkurrensmässigt svenskt lantbruk”, inte lika omöjlig längre.
Under 2005 har alternativa användningar av jordbruksråvaror hamnat i fokus. Aldrig tidigare har något så stort, enskilt, hänt lantbruket i världen. Sex till åtta skivor bröd om dagen i all ära men inte skapade det någon direkt volympåverkan av efterfrågan på jordbruksråvaror. Jag hoppas att du känner samma tillförsikt inför framtiden som jag gör.
År 2004 skrev jag: 5 år med Agronomics – livet är fortfarande en kamp. 2005 blev det år jag lyckades sätta så enkla, korta, lätt mätbara mål att vi vid ett flertal tillfällen lyckades uppnå dem. Glädjen i att uppnå delmål istället för den envisa långa kampen om en ökad årsomsättning. Energin man får av att kunna glädja sig åt små segrar trots att man inte når ända dit man vill.
Kom an 2006! Små steg – Stora segrar. Jag tänker börja året med att stoppa in en flaska bubbel i kylen. Jag hoppas du gör det också. Livet blir roligare om man även firar de små segrarna!
Jag och mina kolleger önskar dig ett riktigt Gott Nytt År
Agronomics / Katarina Gillblad