2014 - Hur kommer du i framtiden att minnas det året?
För ett halvår sedan blev det klart att jag själv riskerade att för all framtid främst minnas 2014 som året jag lade ner nyhetstjänsten agronomics.se Och det hade jag inte lust med så jag har febrilt samlat på mig kompletterande, gladare minnen. Och vilka minnen det blev! Ett axplock ser ut så här:
- 35 000 personer på scenen och 70 000 i publiken! Jag kom äntligen iväg på Sångarfestivalen i Tallinn, Estland. – Last night of the Proms, vi var 45 000 som dansade till Earth Wind & Fire i Hyde Park! - Symphonic Stomp, jag fick dansa schottis till symfoniorkester! I och för sig på en sluttande gräsmatta men ändå… Jul i New York – ville jag få uppleva åtminstone en gång i livet och i år var ett bra tillfälle. Hur fånigt ”svenska” kan vi inte bli? Klockan tre på Julafton såg vi Kalle Anka i Svenska kyrkan, jag kände igen ganska många som var där. Dom var nämligen också och åt svenskt julbord till lunch på Aquavit, hos en av Sveriges världsberömda kockar. Jag skulle kunna fylla sidan ner men bryter här. 2014 var året jag gjorde massor av saker jag drömt om i evigheter!
2014 - Det fanns tid och ork
att göra saker som jag vet hjälper mig att tänka och fatta bättre beslut. Kanske är det den viktigaste lärdomen jag tar med mig från Agronomics. Att inte, en gång till, kasta mig in i något som slukar all och mer tid än som rimligtvis finns. 2015 och för all framtid – Jag lovar dig att jag ska göra mitt yttersta för att bli bättre på balans!
Avveckling eller Utveckling?
Frågan jag ställde mig för ett halvår sedan var ”Avveckling eller utveckling?” och den är fortfarande högaktuell. Jag lovade mig själv att ta gott om tid att leta efter svaret, att inte kasta mig över första bästa lockande idé. Delvis spårade det löftet ur omgående.
I en annons i tidningen stod det ”Ett fåtal platser kvar på en utbildning för exportörer”. Så under hösten har jag spenderat två dagar i veckan i en kurslokal med ett trettiotal andra. Det bästa är mina ”klasskamrater”, en fantastisk resurs Sverige sitter på men knappt utnyttjar. Där sitter minst tio språkkompetenser som inte vill något hellre än att få bidra till exporten av ”Made in Sweden” eller det begrepp som Volvo myntat ”Made by Sweden”.
Kanske är det inte export jag ska satsa på i framtiden men gör jag det så har jag nu åtminstone följande språk i ”bakfickan” - svenska, engelska, franska, spanska, kinesiska, japanska, vietnamesiska, turkiska, arabiska, syrianska och tigrinja. Sverige kommer aldrig, långsiktigt, att kunna förhindra en ökande import och då uppfattar jag det som självklart att den produktion vi har kommer att dö ut om vi inte själva kan bli duktiga på att exportera. Och Sverige som helhet är duktiga på export! Men på jordbrukssidan så lyckas vi med spannmål medan resten lider av inställningen att ”Det går inte!”. Jag har så svårt att acceptera att vi inte vill vara duktigare. Vi säger ju att vi har världens bästa råvara! Men den går inte att sälja? Producerar man något som folk inte vill betala för så ska man investera sin tid i att göra något annat. För att inte då bli bitter och ”puppig” resten av livet så måste man veta att man verkligen gjorde allt i sin makt. Men Sverige gör inte allt i sin makt för att exportera det svenskt lantbruk producerar! Varför önskar vi oss konkurrensneutrala produktionsförutsättningar? Då får vi ju samma kvalitet som alla andra, då försvinner den säljbara skillnaden. Tror vi att det blir enklare att konkurrera med det?
2015 – I min egenskap av matkonsument
så önskar jag mig, rent egoistiskt, en positivare inställning till export bland Sveriges producenter av livsmedel. För att försäkra mig om att efterfrågan på det de producerar är så stor att de har råd att fortsätta utveckla de råvaror jag vill ha möjlighet att köpa. Själv tänker jag fortsätta fiska efter meningsfulla sysselsättningar. Kanske går detta att kombinera. Eller så kanske det blir något av det tiotal andra spår jag nosar på.
Jag ser fram emot ett riktigt spännande 2015 och önskar er alla ett Gott Nytt År!
Agronomics/ Gone fishing! Katarina Gillblad