Tacksam är ett bra ord som beskriver 2010. För tre år sedan ombads jag ofta förklara, det som de som frågade kallade, ”bubblan”, den kraftiga prisuppgången i spannmål. Jag kunde inte säga annat än att jag inte trodde det var en bubbla, att jag trodde kraftiga prisförändringar pga förändringar i utbud och efterfrågan var här för att stanna. Sen föll priserna som en sten och skvalpade runt därnere i över två år. Med tiden ökade min oro, tänk om jag hade fel… Av den anledningen är kanske jag den som är mest tacksam för både prisfallet och årets kraftiga prisuppgång. För det här kan väl ändå inte kallas för bubbla nummer två?
Misstro är tyvärr också ett ord som beskriver 2010. Resultatet av årets prisuppgång på spannmål är att vi under andra halvan av året, för första gången på tre år, har våra tidningar fyllda av artiklar om stigande livsmedelspriser. Vilket enligt artiklarna inte beror på stigande lönekostnader, drivmedelspriser, inflation eller räntekostnader utan på stigande spannmålspriser. Ibland önskar jag att jag inte hade det jobb jag har. Andra konsumenter, som inte jobbar med att bevaka råvarupriser, kanske inte känner sig lurade. Men det gör jag och tyvärr är det en av de känslor jag hanterar sämst. Den enda känsla som tar ännu mer energi är den jag får när jag tappar förtroendet. Och den känslan kommer ju tyvärr som ett brev på posten när man känner sig lurad. Varför har jag inte under de senaste tre åren sett en enda artikel om fallande livsmedelspriser pga fallande spannmålspriser?
Hiskligt mycket jobb! Är också en bra beskrivning av 2010. Och jag har brottats med en besvikelse över att så lite av det jobbet är synligt för våra kunder och för mig själv! Agronomics webbsida har ny design och har blivit lite bredare vilket givetvis är kul. Men satt jag på utsidan av Agronomics skulle jag antagligen gissa att det hade kostat ett par månaders jobb. Det har tagit en person på heltid och en på nära halvtid i ett helt år! Vad händer när man drivit ett företag som levererar sina tjänster via Internet i 10 år? Det vet jag! Då tvingar den tekniska utvecklingen en att bygga om allt från början. För 10 år sedan var Asp det gängse programmeringsspråket, nu är det en säkerhetsrisk. Jag drömde om att det skulle vara ungefär som att översätta ett dokument från engelska till svenska, dvs att översättarna/ programmerarna skulle fixa allt själva. Men ack nej, nu har jag suttit ett helt år och deltagit i att få det att fungera som det alltid var tänkt, fast i .NET, på baksidan. Vilket ju vare sig våra kunder eller jag kan läsa eller se. Egentligen borde jag väl inte klaga, det här jobbet var ju en grundförutsättning för att vi ska kunna göra det jag vill, dvs bygga ut och bygga nytt i framtiden. Så nu brottas jag istället med processen då min besvikelse över at jag inte kan se det stora resultatet ska förbytas i glädje över att det äntligen är klart. Den matchen är garanterat roligare!
Nytt! är det jag önskar mig inför 2011. Nytt innehåll, nya förpackningar, nya samarbeten. Lägger man samman de tre blir resultatet ny energi. Energi som bidrar till ett konkurrenskraftigt lantbruk. Under dessa helgdagar hoppas jag därför att vi alla gör som mamma ofta sa ”sov fem kvart i timmen”. Utvilade och fulla av energi ger vi oss sedan i kast med 2011. Hoppas vi ses på den resan.
Jag och mina kolleger önskar er ett riktigt Gott Nytt År.