Agronomics logo Affärsinformation för lantbruksföretagare
Du är inte inloggad.




Vad skriver vi om?
ANALYS CASHPRIS EFTERSNACK EU EUROPA EXPORT/IMPORT FODER GMO GRISAR HAVRE KORN KYCKLING MAJS MALTKORN MJÖLK MJÖLKPULVER PROTEINFODER RAPS RYSSLAND/UKRAINA RÅG SKÖRDEPROGNOS SOJA SOLROSFRÖ SYDAMERIKA TERMINSPRIS USA VETE ÄRTOR
Lyssna här


Mina råvaror Mina råvaror
Valutor

Veckans Eftersnack – GMO-fritt: Vänd på kuttingen!

2014-04-25
Det enda sättet att behålla Sverige gmo-fritt är om ICA, Dagab, Coop, etc. gör en gemensam överenskommelse att betala en premie för råvaror producerade utan gmo. För sojan måste den premien ligga någonstans mellan USD 200 och 300, inte på branschens kommunicerade 120.
 
Veckans Eftersnack av Katarina Gillblad
katarina.gillblad@agronomics.se
 
GMO-fri soja är en nischgröda, cirka 90 procent av världens sojaproduktion är idag genmodifierad. Att så stort fokus plötsligt finns på den gmo-fria premien beror på att den förändrats snabbare och kraftigare än någonsin tidigare. Och det finns inte ett enda tecken i världen som tyder på att den premien någonsin ska gå tillbaka till ett stabilt värde.
 
Ur ett brasilianskt perspektiv
Majoriteten av den gmo-fria soja som importeras till Sverige är odlad i Brasilien. Varför i hela friden ska den brasilianska lantbrukaren satsa på gmo-fri soja istället för genmodifierad, om han inte får en premie som täcker hans ökade risk? Den risken kan till exempel röra sig om att hans soja, i transporten från gården, kontamineras av en tidigare last med genmodifierad soja. Vädrets inverkan på avkastningen är lika stor oavsett om grödan är gmo-fri eller genmodifierad, men för nischgrödan blir den totala effekten på tillgången mycket större. Om du funderade på att bygga en fabrik för framställning av sojamjöl i Brasilien skulle du då välja en för gmo-fritt? Att hantera båda sorterna skulle bli för dyrt på grund av allt extrajobb med rengöring, särhållning och kontamineringsrisk, och bygger du en dedikerad till gmo-fritt tar du risken att den blir stillastående i slutet på säsongen om du inte lyckats övertyga tillräckligt många lantbrukare att odla gmo-fritt eller om avkastningen det året blir markant lägre. Men om du har tillgång till gmo-fritt och din målsättning är att snabbt få upp omsättningen är det kanske lika bra att strunta i fabriken och exportera bönorna istället. Som köpare på den marknaden finns exempelvis norska Denofa och finska Finnprotein. Om det finns något kvar till dem när kineserna tagit sitt vill säga. Enligt det amerikanska jordbruksdepartementet låg Kinas import av sojabönor 2013 cirka 10 miljoner ton över 2012 års nivå. Våra skandinaviska grannar köper tillsammans ca 600 tusen ton per år.
 
Premien
Storleken på den gmo-fria premien består till mångt och mycket av tre komponenter. Den ena är direkta hanteringskostnader. Den andra är en premie för det som det finns mycket mindre av i förhållande till det som det finns mycket mer av. Den tredje är det varierande utbudet i förhållande till den varierande efterfrågan. Att den ”skuttat till” just i år beror delvis på att Brasilien, på grund av vädret, tappade i avkastning per hektar. Det kan hända igen. Delvis beror det på bristande infrastruktur i Brasilien, både vad gäller vägnät och hamnkapacitet. Detta kommer inte att ändras i en handvändning och frågan är om den ökade lagringskapacitet i hamnarna som skulle behövas i så fall dedikeras till gmo-fritt. Eller om marknaden är villig att betala en ytterligare premie för rengöring etc. Enda sättet att snabba upp den sistnämnda processen är om köparna kan tänka sig att byta från bulk till containerfrakt, vilket diskuteras.

Årets ”skutt” beror alltså både på ökade hanteringskostnader och på minskad tillgång, men hittills har den årliga efterfrågan varit förhållandevis stabil, vilket den inte längre är. Överallt, inte bara i Sverige, diskuterar de som förbundit sig att använda gmo-fritt om de har råd och möjligheter att göra det framöver. I Tyskland har redan stora delar av kycklingindustrin kommit fram till att de inte har det, är du inloggad kan du läsa vår artikel om det här. När både utbudet och efterfrågan på nischgrödan varierar så kommer variationerna i premien att öka och då måste en komponent i storleken på premien som jag inte tagit upp ovan öka, nämligen riskpremien. Om premien för gmo-fritt börjar variera, leva sitt eget liv, så kommer Chicagobörsens terminskontrakt inte längre fungera som prissäkring för gmo-fri soja. Om det svenska handelsledet köper på sig en större mängd soja, säljer den på termin för att skydda sig mot att priserna faller innan de sålt sojan vidare, och premien faller samtidigt som priset på genmodifierad soja stiger, så funkar inte terminskontraktet som prissäkring. Och i en avreglerad världsmarknad överlever vare sig animalieproducenter eller handelsled om de inte hanterar sin prisrisk i proteinråvaror.
 
Den premie som finns idag kommer alltså inte att räcka i framtiden. Inte om vi vill försäkra oss om att de Brasilianska lantbrukarna ska vilja fortsätta odla och handelsledet ska vilja fortsätta hantera en nischgröda. De 2-300 dollarna är min egen, mycket subjektiva, gissning på vart det kan hamna. Kanske är det den nivån vi skulle önska vi hade idag om vi vill försäkra oss om tillgången i framtiden.
 
Varför ICA/Dagab/Coop etc?
Så här tänker jag: I dagsläget ligger ansvaret för om Sverige förblir gmo-fritt hos detaljhandelsledet. Inte hos konsumenten. Gmo-friheten finns ju vare sig med på förpackningen eller i marknadsföringen av svenskproducerade livsmedel så jag kan lova att majoriteten av Sveriges konsumenter inte ens vet om det. Och precis som Lars Vernersson också lyfter fram i ATL så finns väl knappt den konsument som inte varje vecka får i sig något genmodifierat i importerade livsmedel.
 
Ansvaret ligger inte heller hos producenten. Den primära målgruppen för svenska animalieproducenter är i dagsläget svenska konsumenter och på grund av ovanstående ska i så fall gmo-friheten bort. Ska inte Anders Borg få rätt måste Sveriges producenter lära sig att inte ta kostnader för sådant som målgruppen inte vill betala för. Gmo-fritt är bara ett mervärde om köparen vet om det och vill betala för det.
 
Enda sättet att göra gmo-friheten till producenternas ansvar är om de byter målgrupp. Antigen byter de till det svenska detaljhandelsledet, vilket verkar enklast. Då blir gmo-friheten kvar under förutsättning att de, detaljhandelsledet, uppfattar gmo-friheten som ett mervärde de är villiga att betala för. Eller så byter de till andra konsumenter, vilket har en större potential. Enligt en analys från livsmedelsföretaget Nestlé var 26 procent av den tyska befolkningen år 2012 villiga att betala extra för högre kvalitet. 76 procent av dessa sa sig vilja avstå från genmodifierat. Och i Tyskland bor det cirka 80 miljoner människor.
Relaterade artiklar: EFTERSNACK | FODER | GMO | PROTEINFODER | SOJA
Agronomics Scandinavia AB, Frihamnen Magasin 4, 115 56 Stockholm, Växel: 08-527 810 00

© Utformningen av, och innehållet i, denna tjänst skyddas enligt upphovsrättslagen(SFS 1960:729)
Informationen är konfidentiell och skyddas enligt företagshemlighetslagen (SFS 1990:409)